Jag gar nerfor trappan pa hotellet for att mota Hilda och leta reda pa en bra restaurang.
"Du kan bara inte ana vad som har hant medan du var borta!" Min tidigare forvaning och smatt skakiga hander har gett plats for ett bubblande gapskratt.
Efter ha strosat runt pa stan, kopt mig ett par byxor och en sjal, kommer jag nojt tillbaks till vart rum varpa Hilda efter sin tupplur gar ner for att ringa ett samtal.
Jag drar ut en stol pa var balkong, plockar fram ipod, hogtalare och ett sykit for att fixa till en troja och sitter dar i godan ro.
Nar jag kommer tillbaks fran ett toabesok blir jag alldeles stalld: En apa, strl medium, har klivit in genom balkongdorren och tittar forvanat pa mig. Vi star tittandes pa varandra, funderar febrilt bagge tva pa vad nasta drag blir. Jag hinner tanka tanken att det ar lustigt hur vi kan forsta och lasa av varandra sa effektivt trots att jag ar manniska och han apa.
Det ar en meter mellan oss och nasta instinkt jag far ar att sjasa ut detta blodtorstande, rabiessmittade odjur. Mitt halvkvavda brudskrik funkar ganska bra. Det jag inte raknat med ar att han drar med sig en plastkasse med mina underklader! Han hoppar ut pa balkongen, jag svarandes efter och ser honom hoppa over till ett hustak bredvid vart guesthouse. Det enda sparet efter apan ar ett par ensamma strumpor som ligger pa en balkong langre bort.
Smatt skakad over detta hastiga besok, satter jag mig aterigen pa balkongen for att fortsatta sy. Hux flux kommer annu en apa flygandes fran andra sidan balkongen och kilar bakom mig. Den har gangen far han inte fatt i nagot, men jag far nog och tar alla pinaler och stanger in mig i rummet med en rom och cola i vantan pa att Hilda ska komma tillbaka. Da tanker jag pa foregaende kvallar nar vi suttit darute. En flaska med vatten har fatt dom att halla sig pa rejalt avstand fran oss. Jag tar ut en flaska vatten, staller ipoden innanfor dorren och ser till att ha sa fa grejer som mojligt ute. Tva minuter senare sitter det sisadar fem apor och iakttar mig fran granntaket. Det finns inga granser pa hur uttittad man kan bli i detta land.
En av dom borjar klattra mot min balkong, varpa jag skvatter vatten mot den. Tror ni den bryr sig denna gangen? Svar nej. Han klattrar malmedvetet mot mig vilket resulterar i en kvick sorti fran min sida. Jag nojer mig med att ha ett gallerforsett fonster oppet och glo skeptiskt efter nya fiender tills vi ska ut och ata.
Summan av kardemumman: Jag grater mig inte till somns over forlusten just for att det ar en bra historia. Relationen mellan apor och mig blir dock lite frostig efter denna incident...
Massor av kramar
/Susanne
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
BWHAHAAHHAHA å gud jag ser det framför mig! sneaky little monkey!
aporna i Malawi stal alltid var morgonmarmelad.. sa vi fick ata trakiga toasts med smor.
håller med Thompson......glämmer aldrig när en apa hoppade ner på matbordet på hotellet och stal min marmelad skål....chock ....nej et finns trevligare djur som tex katt är inte ensam om denna passion .Hittar ni Doris Lessings bok ¨ on Cats¨ längs vägen så läs den..kul att det händer lite på bloggen dygnet runt. Ni går och lägger när Thompson vaknar....för oss ingen skillnad här är det svart som natten dygnet runt (nästan i alla fall) kram
Hallå Les Girls,
varför inte kolla med NST eller Norrskensflamman om de vill betala för era artiklar? Ni skriver ju bra båda två.
GE
Hej Susanne o Hilda, äntligen har jag hittat er blogg, sagolik historia om aporna, ta foto nästa gång aporna hälsar på. Vilken fantastisk resa ni har, jag skulle gärna vilja vara med er bland apor o tempel men det känns som om jag är det lite grann i alla fall genom er trevliga blogg med fina bilder o härligt att höra era rösterm det känns som ni är ganska nära ändå. Skriv ofta så vi här hemma i mörka kalla Svedala kan få drömma oss bort till er då o då. Vi har precis haft höstlov o varit i Paris o St Maxime trevlig resa men Sterling gick i konkurs så vi fick köra fransk hyrbil hem, bättre det än att betala 30 000 kr för nya flygbiljetter. Tur att vi bara var i Frankrike och 19 timmars hemresa var helt OK kunde varit mycket värre om vi varit någon annanstans. Var nu rädda om er, smuggla inte för mycket sprit, göm era saker för aporna och njut av alla upplevelser (och dela med er till oss här hemma) Många kramar från Git, alla i fam hälsar o tack för kortet vi undrade just hur det luktade i planet och om ni sett några kolsäckar.
Hej Susanne o Hilda, äntligen har jag hittat er blogg, sagolik historia om aporna, ta foto nästa gång aporna hälsar på. Vilken fantastisk resa ni har, jag skulle gärna vilja vara med er bland apor o tempel men det känns som om jag är det lite grann i alla fall genom er trevliga blogg med fina bilder o härligt att höra era rösterm det känns som ni är ganska nära ändå. Skriv ofta så vi här hemma i mörka kalla Svedala kan få drömma oss bort till er då o då. Vi har precis haft höstlov o varit i Paris o St Maxime trevlig resa men Sterling gick i konkurs så vi fick köra fransk hyrbil hem, bättre det än att betala 30 000 kr för nya flygbiljetter. Tur att vi bara var i Frankrike och 19 timmars hemresa var helt OK kunde varit mycket värre om vi varit någon annanstans. Var nu rädda om er, smuggla inte för mycket sprit, göm era saker för aporna och njut av alla upplevelser (och dela med er till oss här hemma) Många kramar från Git, alla i fam hälsar o tack för kortet vi undrade just hur det luktade i planet och om ni sett några kolsäckar.
haha underbar upplevelse (pa sitt eget lilla satt!) Nu har jag hittat er blogg ocksa! Ni skulle bara veta hur vara mammor har haft problem.. hihi
Hoppas ni vagar er ut pa balkongen anda brudar!
Det är en helt underbar blogg ni har! Jättekul att läsa och faktiskt se lite vad ni har för er. :) Tack för det fina vykortet, anlände idag minsann! Ta hand om er, kramar Sofie
Skicka en kommentar