Hong Kong

...

Idag at vi picknick i Victoria park och tittade pa medelalders man som lekte med sina fjarrstyrda leksaksbatar. Det var mycket seriost det hela, forutom en sot liten gubbe som hade en fin liten bat som inte akte sa fort och kantrade ganska ofta sa han fick ta av sig skorna och vada ut i dammen for att fa styr pa det hela. Jag broderade snabbt ut en historia om att gubben hade slitit dag och natt i gruvan men allt han hade rad med var den lilla baten istallet for de dubbelt sa stora och snabba motorbatarna. Angus kallade mig melodramatisk.
Ikvall har vi tittat pa en konsert med The Hong Kong philharmonic orchestra som spelade Dvorak. Klassiskt kommer mer till sin ratt live. Verkligen.

Jag har inga fantastiska visdomsord att avsluta med, sa det far bli ett par bilder harifran som satter punkt for denna blogg. Tack for alla kommentarer och omtanke, nu ses vi snart!
XXX

Pioner

Livet gar sin gilla gang har i Hong Kong. Vi har utforskat de olika stadsdelarna, akt star ferry, akt peak tram och tittat pa den dagliga (nattliga) ljusshowen som de fladigaste skyskraporna deltar i.
Vi har ocksa besokt stadens konstmuseum (Hong Kong museum of art) och ett rymdmuseum. ChristerFugelsang syntes inte till, till min stora besvikelse. Vi har ocksa atit dim sum, som ar som ett slags mellanmal som kineser ater lite nar de vill och hur som helst.
Dim sum-tanter kor omkring i restaurangen med sma vagnar lastade med sma ratter och sa dricker man te till det.
I ovrigt konstaterar jag att man inte spenderar sa himla mycket tid utomhus har, vart man an ska sa maste man alltid ga igenom ett shoping center eller sa gar man pa broar som gar mellan skyskraporna. All ac inomhus, dvs overallt, driver mig till vansinne emellanat, precis som indierna utanfor Mirador eller Chungking mansion som skriker efter en om fejkklockor, sjalar och dyl.
Idag gick vi genom ett gang marknader i Kowloon, dar fanns en riktig fin blomstermarknad och en guldfiskmarknad ocksa. Jag blev ledsen av att titta pa fiskarna som var pa rea, hur alskade kan de kanna sig?
Dock fick jag en jattefin bukett pioner och da blev jag glad igen. Tanka sig att jag skulle hinna bli tjugoett innan en man gav mig blommor! Sa simpel ar jag, det ar bara att ga in i mitt hjarta med en bukett blommor sa blir allt bra. Antar att jag verkar mer komplicerad an sa.
Vad har vi mer gjort? Shoppat, framforallt fonstershoppat. Atit. Haft picknick i parkerna med sushi och iste fran en super market. Akt tunnelbana. Tittat pa grejer. Jag har inget fantastiskt udda att skriva om langre. Snart kommer jag hem. Tjohej

Inner city life, inner city pressure

Jag kopte en alldeles for dyr kappa igar men fick daremot 100 dollars avdrag pa sushin vi kopte ikvall av misstag.

Jag gillar Hong Kong.

Ray Charles, kaffe och regn-regn-regn

Regnet vraker ner har i Hong Kong och allt det graa far mig att sakna fargerna i Indien.
Igar landande vi utan problem, dock lite meck i passkontrollen for min del. Det ar jamt meck for mig i nan av alla kontroller pa flygplatser, markligt nog sa fick jag med mig en flaska alkogel i handbagaget utan att nan markte det. Val pa Hong Kongs flygplats blev det dags for det obligatoriska mecket. Angus slank forbi utan en enda fraga, min kontrollant tyckte da inte att jag var vardig att besoka hans ort. Eller sa trodde han inte att det var mitt pass. Han borjade stalla en massa fragor om vad jag hette, vart jag skulle bo, vart det guesthouset lag och nar jag skulle aka hem. Jag fick gora en signatur igen och inte ens da trodde han mig! Efter ha visat mitt korkort sa gav han sig och slappte forbi mig. Pa satt och vis ar jag glad att jag inte liknar tjejen i mitt pass, detta hemska overexponerade foto dar jag ser ut som en transvestit med peruk. Han trodde val inte att jag kunde bli solbrand och ha en fet, nastan blond, back slick-frisyr.
Hong kong-dollarn bidrar till en brutal uppvackning, hux flux kostar en kaffe och kaka lika mycket som hemma. Jag ar inte rik langre! Rumskostnader var ocksa smatt en chock, vi fick i alla fall en bra deal i Mirador mansion som rymmer all mojlig galenskap bakom hundratals dorrar. Jag gillar det.

Ps. till Halvportugisen: Vad finns det att gora i Macau forutom att ata gott och spela bort pengar? Och hur tar man sig dit billigt? Helikopter hade varit kul, men lite dyrt.

Bye bye, Bottle beach

Lamnar smatt motvilligt stranden for att ta farjan till Surat Thani och hoppa pa ett fint tag till Bangkok. Sen flyger vi till Hong Kong.

Hej sa lange!

Rebeller i Bangkok

Smatt nervos av stimmet i bangkok nu, speciellt nar de stangt ner tagstationen och vi flyger till Bangkok den 17e. Det rader tydligen undantagstillstand dar nu, vilket betyder att militaren kan gora vad som helst for att stoppa rebellerna. Stabilt.

Bottle Beach, Koh Phangan

Skrytfaktor

Hog tid att uppdatera - vi bestamde oss for att utforska en av stranderna vid Khanom, kusten nara Koh Samui och Pahngan (kommer aldrig fa ratt pa stavningen).

..Tja, det var ju ode. Lite domedagskansla over det hela. Overallt fanns gigantiska uteserveringar och bungalows -allt tomt och ode. Och dyrt. Omojligt att fa tag i nat under 800 baht. under off season, ganska fjantigt. Efter ha traffat en hjalpsam tysk (om du letar efter det billigaste, fraga alltid en tysk) sa fick vi tag i en annan tysk som hyrde ut sitt hus for 600 baht. -Varfor inte? Vi stannade nagra dagar dar, men vadret var kasst, allt dyrt och vi trottnade pa domedagskansla sa da bestamde vi oss for att ta fargen till en nagot mer befolkad destination -Koh Pahngan. Dock styrde vi kosan norrut, sa langt ifran sunset beach dar alla fullmoon party's ager rum (gud, trodde ni det om mig?). Sa nu bor vi i en liten bungalow 40 m fran vattenbrynet pa Bottle beach. Strandremsan ar ca 500 meter lang och har finns allt man behover -tre restauranger med glada timmar, en massos, en affar med internet och framforallt en vit strand med turkost, klart vatten. Har kommer lite bilder. Kram!

Hat nai phlao, Khanom

Frae -annu en gammal dansk koloni?

Har vaknat upp har i Frae, dar internet-faciliteter ar smatt begransade (antagligen tycker du redan det med tanke pa alla inlagg fran Thailand). Tankte faktiskt ladda upp bilder nu, men det har stallet tillater inte en lagga upp grejer pa deras datorer. Sa ni far val fantisera om hur vackert har ar.
Efter ha lamnat all god mat, var orangea scooter och fnissiga massoser i Chiang Mai, sa tog vi bussen till Nan. Nan var trist och vi ar jattetrotta pa alla wat's (tempel), sa eftersom staden inte hade nat annat att erbjuda sa akte vi snabbt darifran och hamnade i Frae. Staden gav inget imponerande forsta intryck, men nar vi kom till de aldra stadsdelarna andrade jag snabbt asikt. Har lag mysiga bostadsomraden med hus i alla mojliga stilar, manga i teak. Saklart en massa wat's ocksa. Det var en trevlig promenad med hundar skallandes pa oss overallt, fnissiga, blyga thai's som var valdigt pratsugna och overallt en massa mangotrad! Mango-sasongen ar full igang har och vi blev bjudna pa aprikoser av en snall man. Nasta plan var att hitta ett vattenhal i stan, men istallet hamnade vi pa ett stalle alldeles intill floden lagom till solnedgangen och en sangare med gitarr borjade plonka sanger pa thai och knagglig engelska (When you say nothing at all med Ronan Keating ar en stor hit har). Personalen var sa sota allihopa, uppenbarligen nervosa over var narvaro och sag noga till att vi var nojda, pa samma gang som de var fortvivlade over vara sprakbarriarer. Allt funkade jattebra anda och vi larde oss nagra anvandsbara fraser innan vi blev hemkorda till vart guest house. Det ar sa himla skont att kunna le och skratta och vara delaktig i konversationer till hundra procent utan att det blir nat liv om det, som i Indien. Ett leende mot en frammande man i Indien ar ett skamligt forslag, och eftersom kvinnor alltid glor ner i marken dar sa blev leendena farre dar. Thai-leenden ar ett underbart inslag i tillvaron.
Ikvall tar vi taget till Bangkok for att sedan bege oss soderut till strander. Thailand-resenarer far garna komma med forslag pa lugna destinationer med sa fa forsaljare och lite techno som mojligt.
Kram!

En orangepestoelefantmoppe-dag

Wow, vilken dag!

Nu bor vi pa ett riktigt hotell, vilket innebar trakigare atmosfar men i detta fallet ocksa riktiga sangar, mobler och allmant fin interior. Som vanligt tycker jag den kanns lite konstig som pa alla andra stallen, men.. varje morgon har jag utnyttjat poolen och schtekt allt vad jag orkat innan frukost. Detsamma gjordes idag, sen hyrde vi en scooter och tog oss ut i Chiang Mai's smatt intensiva men organiserade trafik (jfr Indien). Sen tog vi en avstickare till Doi Pi National Park. Dar fanns fina vattenfall och glada picknickandes thai's. Eftersom vi var ute i en regnskog sa borjade det regna. Forutom lite avlagset askmuller sa var det okej. Nar det klarnat upp sa hoppade vi pa den lilla orangea scootern och fortsatte pa en helt underbar vag: finfin asfalt pa lagom slingriga vagar bland bergen. Jag ar sa glad over att vi akte upp hit! Utsikten var bara helt otrolig och vi stannade var hundrade meter for att fotografera ett och annat. Jag har massor av foton, de ska upp nan dag. Vi korde forbi ett behandlingshem for elefanter och sag dem beta pa andra sidan floden och nagra timmar senare sa korde vi forbi nagra som bara gick och betade langs en vag! Alldeles fria, inga stangsel eller nanting! Vi korde forsiktigt upp for att knappa nagra foton och fick nagra, men sen blev en av dom uppenbarligen arg, for han krullade upp sin snabel pa ett spektakulart vis. Bara sa himla skont, svischa ivag pa en scooter pa det sattet, att kunna stanna pa ett av alla matstall eller komma nara elefanter pa detta vis. En tallrik spaghetti med pesto och ett glas rott satte pricken over i:et ikvall. Jag alskar mitt liv.